Fem av tio chefer har varit deprimerade någon gång under de senaste fem åren. Tre av fyra har haft sömnstörningar och över hälften har upplevt ohanterlig stress. Värst är det för dem som upplever att de inte har tillräckligt mandat, visar Chefs och Novus undersökning.

Varningssignaler

Följande symtom ska du vara akt­sam på. De kan vara tecken på att du riskerar att drabbas av utmattnings­depression:

– Retlig.
-?Känslomässigt labil.
-?Virrig eller glömsk.
-?Allt för impulsiv i dina beslut.
-?Oförklarlig värk.
-?Sömnproblem (svårt att somna eller vaknar ofta).
-?Tuggar käkar eller gnisslar tänder under natten.

Svaren har upprepats om och om igen när Chef arbetat med denna artikel om chefers psykiska hälsa:

”Ja, det är jättevanligt.”

”Nej! De vill absolut inte prata om det offentligt.”

Vi har ringt till coacher, psykologer, chefsnätverk och författare och försökt få någon chef att prata om sin mentala hälsa.

Bilden är entydig. Många chefer mår psykiskt dåligt. Men de vill inte till något pris berätta om det för andra. Det är inte ovanligt att man är rädd att blotta sig, förlora sitt anseende. Chef och Novus har frågat 506 chefer om vilka psykiska besvär de har upplevt de senaste fem åren.

Hela 74 procent har haft sömnstörningar. 61 procent har upplevt stress som känns ohanterlig. 51 procent har varit deprimerade eller nedstämda.

”Jag är inte förvånad över siffrorna. Det finns forskning som tyder på att chefer har en pressad tillvaro i dag”, säger psykologen Ulla Risling, som arbetat som handledare och terapeut för chefer sedan 1980.

Genom åren har hon träffat många chefer med depression eller som har upplevt stressen i jobbet som ohanterlig. Hon har också sett ett mönster.

”Många har känt sig ensamma. De har ofta haft stora krav på sig själva. De har jobbat för mycket, och slutat ta hand som sig själva och sina relationer.”

En stor riskfaktor för chefers psykiska hälsa är upplevelsen av otillräckligt mandat. Det visar Chefs och Novus undersökning. Den här typen av chefer är överrepresenterade i nästan alla kategorier av psykiska besvär. Chefer som upplever att de har svagt mandat sover sämre, upplever oftare stress som känns ohanterlig, drabbas i högre grad av utbrändhet, sömnstörningar, depression eller nedstämdhet.

I tidningen Chef kan du läsa hela artikeln.

Kommentera

I SvD  15 dec 2013 sid 36 under Karriär presenteras Cathrine Reineholms avhandling: ”Psychosocial work conditions and aspects of heath” där det framgår att: ”Chefen är viktigare än strukturen”.

Platt eller hierarkisk organisation? Sluta fundera. Cathrine Reinerholm, forskare vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, menar att organisationsstrukturer är mindre viktiga. Det avgörande är i stället hur tydliga cheferna är.

-Vet man som medarbetare vilka mål, förväntningar och krav som finns leder det till goda arbetsvillkor. Det leder till god hälsa, som i sin tur ger goda resultat, säger Cathrine Reinerholm.

I avhandlingen har hon undersökt vad olika psykologiska arbetsvillkor har för samband med god hälsa bland 9 440 anställda i elva olika organisationer.

Utöver tydlighet hos cheferna är handlingsutrymmet, känslan att själv kunna kontrollera och bestämma över sitt arbete, viktigt, menar hon.

Kommentera

I DI 2013-11-15 redovisar Jonas Lindblad hur det ser ut med medarbetarnas engagemang i jobbet enligt en global undersökning från Gallup.

Bara 16 procent av svenskarna är engagerade i sina jobb. Det är ändå långt mer än i många andra länder, visar en global undersökning från Gallup.

Gallup delar upp de anställda i tre kategorier; engagerade, inte engagerade och aktivt urkopplade.

De engagerade är kollegorna du gillar. De samarbetar, är entusiastiska och letar ständigt nya vägar att nå bättre resultat. Och de är de enda människorna i en organisation som skapar nya kunder. I denna grupp återfinns bara 16 procent av de anställda i Sverige.

De oengagerade är svårare att upptäcka eftersom de inte stör. De kommer till jobbet och dödar tid i väntan på lunch eller rast. Det här är den stora gruppen av anställda, för Sverige är siffran 73 procent.

Övriga är de aktivt negativa som mer eller mindre är ute för att skada företaget. De upptar chefernas tid, orsakar fler olyckor, producerar med sämre kvalitet och är mer sjuka.

De svenska siffrorna är något bättre än genomsnittet för den 19 undersökta länderna i Västeuropa. I snitt är 14 procent engagerade, 66 procent likgiltiga och 20 procent negativa.

Utbildning ger ofta jobb som skapar tillfredsställelse och engagemang hos den anställde. Men det gäller inte alltid. Lite oväntat visar undersökningen att européer med högre utbildning inte är mer engagerade än lågutbildade.

Det förklarar Gallup med den höga arbetslösheten gör att många utbildade inte får kvalificerade jobb och i stället är missnöjda med sina enklare arbetsuppgifter.

Inställningen till arbetet skiljer sig mellan regioner i världen. I botten kommer Asien, mycket beroende på att kineserna verkar vara minst intresserade av att jobba.

Nästan sju av tio kineser bryr sig inte om jobbet, hela 26 procent är så likgiltiga att de snarare förstör sina kollegors ansträngningar.

Kinesernas ointresse för jobbet är genomgående, oavsett vilken typ av jobb eller utbildning man har visar studien där anställda över 18 år har intervjuats.

Kinesiska bolag som vill vinna anseende hos konsumenterna har en del att jobba på, bara 4 procent av anställda inom försäljning och service intresserar sig för jobbet.

Mest intresserade är de anställda i USA och Kanada där 29 procent är engagerade. Näst bäst är Australien och Nya Zeeland med 24 procent.

De anställdas inställning till jobbet sätter också spår i bolagens siffror, hävdar Gallup. Företag med högst engagemang hos personalen har också högre produktivitet, tjänar mer och är omtyckta av kunderna. Dessutom har de lägre frånvaro och färre olyckor än de i botten.

Gallup uppskattar att oengagerade medarbetare kostar USA varje minst 450 miljarder dollar varje år. Tyskland går miste om minst 151 miljarder och Storbritannien 83 miljarder.

Gallup granskar återkommande de anställdas inställning till sina arbeten . I den senaste undersökningen från åren 2011-2012 som nyligen presenterades ingår enkätsvar från 230.000 anställda i 142 länder.

Onekligen stora summor som oengagerade medarbetare kostar. I runda slängar 3 -4 % av landets BNP. För Sveriges del med 3,5 %  av BNP skulle oengagerade medarbetare överslagsmässigt kosta Sverige ca 125 miljarder kronor. vilket grovt räknad motsvarar halva kostnaden för skola och utbildning eller mer än dubbla försvarsbudgeten. Vilken potential till förbättring och tillväxt om bättre ledarskap kunde öka antalet motiverade och engagerade medarbetare! Och det i befintliga anställningar i pågående verksamheter, där tillväxt kan ske betydligt snabbare än satsningar på nytt företagande via entreprenörskap och innovationer. Se även tidigare inlägg: Tre av fyra chefer vill byta jobb 14 sept 2011 och Dåligt ledarskap ger jobbflykt 11 nov 213.

Kommentera

I SvD den 10 nov 2013 kan man med referens till tidningen Chef läsa hur det står till på chefs- och medarbetarfronten bl a i Sverige.

Nästan hälften av alla svenska medarbetare vill byta jobb. Det är en av slutsatserna  i Kelly Global Workforce Index, en årlig global undersökning med omkring 122 000 medverkande. Den främsta anledningen till att svenskar vill söka sig vidare på arbetsmarknaden stavas: dåligt ledarskap till skillnad från de festa andra länder i Europa där lönen anses vara den viktigaste faktorn. Undersökningen visar också att drygt hälften av svenskarna aktivt söker någon form av vidareutbildning eller kurs, inte minst för att bli mer attraktiv för potentiella framtida arbetsgivare.

Att tre av fyra chefer i sin tur själva vill byta jobb (se inlägg 14 sept 2011) visar vidden av problemen ute på den svenska arbetsmarknaden. Initiativ som leder till bättre ledarskap med motiverade medarbetare som följd är ytterst angeläget och som investering utan konkurrens.

Vad göra och hur?

Kommentera