Forskning: För mycket makt kan skada hjärnan

Publicerat: oktober 28, 2017 | Sparat under: Aktuella frågor

Vad gör makt med våra hjärnor? Det har forskare inom ledarskapspsykologi och neurologi tittat närmare på och hittat ett förbluffande resultat.

Psykologiprofessor Dacher Keltner lanserade begreppet maktparadoxen – som Chef tidigare skrivit om. Där kom han fram till att vassa armbågar och hänsynslöshet inte lönar sig för att nå maktpositioner. I stället skriver han i boken ”The power paradox” att det snarare  positiva beteenden hos människor som ger inflytande genom att man skapat sig lojala sociala nätverk. Det här får Keltner, professor vid University of California i Berkeley, stöd av genom att studera det senaste decenniets ledarskapsforskning.

Dessutom menar Dacher Keltner i sin bok att människor med makt agerar som de fått hjärnskador.

Nu bekräftas det här ytterligare i neurologiska studier. Det är Neurologen Sukhvinder Obhi vid McMaster University i Ontario som har med hjälp av en hjärnskanner sett att makt skadar en specifik neurologisk process som är viktig för empati, alltså vår förmåga att läsa vad andra människor tänker.

Alltså kan en mer agil organisation – där chefer tvingas lita mer på medarbetarna– vara nyttigare. I alla fall för den som sitter allra högst upp med mycket makt.
Tidningen Chef oktober 2017

Kommentera

Längre liv med inflytande på jobbet

Publicerat: januari 25, 2017 | Sparat under: Aktuella frågor, Ledarskap

Från SvD söndag 22 januari 2017

Du kan minska de skadliga effekterna av stress hos dina medarbetare genom att ge dem större inflytande och kontroll över sin egen situation. Det kan till och med vara frågan om liv och död.

En studie från Indiana University Kelly School of Business visar att de som arbetat i en stressande arbetsmiljö utan möjlighet att själva påverka sin situation har 15,4 procent högre sannolikhet att dö i förtid. Medan de som i sin karriär haft mycket kontroll och inflytande, men samtidigt höga krav på sig, hade 34 procents lägre sannolikhet att dö i förtid.

Kommentera

Professorn: Våga vara en excentriker – det lönar sig!

Publicerat: november 21, 2016 | Sparat under: Ledarskap

Det är de kreativa och knasiga originalen som driver utvecklingen framåt och gör världen bättre.

Den hajpade amerikanske psykologiprofessorn Adam Grant menar att alla kan locka fram spännande och innovativa idéer genom att sluta vara konformister och i stället bli original. Så här gör du!

Prokrastinera mera
Har du lärt dig att det är fel och fult att skjuta upp saker? Glöm det! Vill du komma i kontakt med din förmåga att tänka nytt och fritt kan det tvärtom vara en bra idé att prokrastinera. Innovativa idéer och skapandeprocesser trivs inte med stress utan behöver tid att ligga och skvalpa i det omedvetna ett tag innan de kan förverkligas.

Exempelvis tog det sexton år för Leonardo da Vinci att måla ”Mona Lisa”. Och Martin Luther King skrev sitt berömda I have a dream-tal i sista sekunden.

Du behöver inte vara först
Ta det lugnt, du behöver inte slå knut på dig själv för att kläcka en helt ny idé. Det handlar inte om att vara först på bollen, utan om att göra något bättre och annorlunda. Många framgångssagor bygger på att utveckla något ur det som redan finns. Ta till exempel Larry Page med sitt Google och Evan Spiegel med Snapchat.

Var inte rädd för att misslyckas
En originell människa lever efter Nelsons Mandelas kloka ord: Mod är inte frånvaron av rädsla, utan triumfen över den. En ickekonformist är alltså ännu mer rädd för vad som skulle hända om hen inte alls försökte än för att misslyckas.

De största originalen misslyckas dessutom oftare än andra eftersom de också försöker mer. Stora kompositörer som Beethoven, Bach och Mozart spottade ur sig ett otal mediokra musikstycken innan de till slut lyckades skapa sina mästerverk.

Tvivel är bra
Modiga original tvivlar och plågas av samma osäkerhet som alla vi andra. Men icke-konformisterna handskas annorlunda med känslorna. De lägger inte skulden på sin egen person när något inte fungerar utan tänker i stället: det är inte jag utan min idé som är dålig. Ett synsätt som gynnar kreativiteten medan självanklagelserna är paralyserande.

Våga rannsaka dina uppslag och tankar så att de kan vässas eller kanske förkastas om de inte är tillräckligt bra. Rätt sorts tvivel är bra, men släpp, för allt i världen, inte taget om det du tror på.

Odla konstnärligheten
Nobelprisvinnare är i allmänhet mer konstnärliga än sina mindre framgångsrika kolleger. Förutom att sysselsätta sig med forskning som revolutionerar vetenskapen ägnar de sig ofta åt att måla, skriva poesi eller något annat. Konstnärlig kreativitet sätter fart på livsandarna och gör det lättare att tänka i nya, och mer originella banor.

Kommentera

Vad som skiljer de bästa cheferna från resten

Publicerat: oktober 6, 2016 | Sparat under: Aktuella frågor

Vad är det egentligen som skiljer en bra chef från en dålig? Här är sex egenskaper som beskriver en superchef.

Chefer är oftast den främsta anledningen till att du antingen älskar eller hatar ditt jobb. Men vad är det egentligen som skiljer en bra chef från en dålig? VA.se har samlat egenskaper som förekommer ofta när supercheferna ska beskrivas:

Bra lyssnare. En bra chef använder en stor del av sin tid till att lyssna på sina medarbetare, samla in förslag på lösningar och uppmuntra initiativ istället för att bara prata själv och lägga fram sina egna lösningar. Öppna dörrar och delaktighet uppmuntrar.

Förutsägbar. Vem kan känna sig nöjd om chefen säger en sak ena dagen och en annan sak nästa? Det är svårt att känna sig motiverad om målen ändras stup i kvarten och du aldrig vet vad som förväntas av dig. Så en bra chef är konsekvent i sitt handlande, sina visioner, sin feedback och sin öppenhet. Om förändring är nödvändig, gör en bra chef den snabbt och öppet.

Att kunna se individerna, inte gruppen. En bra chef har god kännedom om sina anställda och vad de gör bäst, diskuterar med dem vilka delar av jobbet de tycker är roligast och vilka delar som kan utvecklas. Under stress är det lätt att glömma att en grupp består av en rad unika individer som alla har olika intressen, kapacitet, mål och sätt att lära sig saker. En bra chef vet vad varje individ går igång på och gör en egen investering för att de ska nå sina mål.

Visionsförmedlare. Många företag trycker idag hårt på mening och syfte med dess existens för att hitta engagerade medarbetare och de flesta väljer jobb där de tillåts göra skillnad. En bra chef kan konsten att förmedla denna mening till sitt team. När nya policys behöver implementeras ser en bra chef till att det finns full förståelse för innebörden, även hos de som inte gillar den.

Bra på feedback. Så självklart men ändå så svårt. En undersökning genomförd av Society for Human Resources Management 2013 visade att endast 2 procent av amerikanska chefer ger kontinuerlig feedback till sina medarbetare. Här finns en verklig chans att glänsa.

Föredöme. En bra chef leder inte genom att prata utan genom att agera och har tänkt igenom vilka spår hen vill lämna efter sig. Det skapar en kultur där de anställda försöker efterlikna chefen och bygger förtroende och respekt.

VA 201-09-09

Kommentera