Kommentar till Töives bok: Det Du vill men inte vågar.

Publicerat: juni 18, 2012 | Sparat under: Ledarskap

Bäste Tõive,

Det var intressant och lärorikt att läsa din bok. Det måste ha varit en svår och grannlaga uppgift att i efterhand välja ut och formulera dina tankar kring de intensiva åren i Studsvik. Genomgående har du ändå med tydlighet beskrivit det som fler vd:ar med dig säkert kan intyga, nämligen den att arbetet i styrelsen och styrelseordförandes kompetens och beteende är skiftande och långt ifrån alltid till gagn för företaget, dess kunder och anställda. Det gör vd-jobbet till ett mer politiskt uppdrag än vad kanske många inser.
Nåväl, jag har läst boken med de allra senaste rönen inom motivforskningen i åtanke, och det finns många tecken på att din ledarfilosofi i hög grad överensstämmer med de mönster som vi idag hittar i gruppen ”superior performers” bland ledare. Intressant är att det under 1990-talet skedde en tydlig förändring i de underliggande tankemönstren: från ”Imperial Power” till ”InterActive Power”.
Under 1970-80 talen var nämligen Imperial Power dominanta ledare i klar majoritet i gruppen ”superior performers”. Typiskt för dessa ledare är att källan till influence (source of power) är ”self”, medan målet för influence (target for power) är ”others”.
Dominansen i superior-gruppen skiftade under 1990-talet, och har blivit än mer dominerande under 2000-talet, till ”InterActive Power”. Typiskt för dessa ledare är att källan till influence är ”Self and others” och målet likaså. Deras tankar rör sig relativt mycket oftare kring: Mutuality, Paradox, Complexity, Work Foucs (purpose, pride and planning), samt Return of Authority.
Professor David Burnham, Burnham Rosen Group (Boston), har kunnat visa stark korrelation mellan dessa underliggande/omedvetna tankemönster och det resultat som ledaren åstadkommer.
Du återkommer ju ofta i din beskrivning av hur du tillsammans med dina medarbetare formulerade det verkliga syftet med arbetet på Studsvik. Ett exempel av många är sidan 134 som handlar om såväl Mutuality som Work Focus.
På sidan 94 tillstår du att ”du inte vet…” vilket är ett evidence för tankar kring Paradox. Return of Authority handlar om att ge medarbetare mandat att fatta egna beslut – och att ta ansvar för dessa, vilket du också beskriver på flera ställen i boken.
Mycket talar för att du, i dina undermedvetna tankemönster, har mycket av det som har visat sig vara kännetecknet för framgångsrika ledare idag. Kanske är dina svårigheter med vissa av dina styrelseordförande uttryck för att DERAS tankemönster fortfarande var kvar i de gamla mönster som fungerade bra fram till slutet av 1980-talet. Det är gissningar från min sida, för det enda säkra sättet att kartlägga de undermedvetna tankarna är att göra ett test. David Burnhams forskning bygger just på en modern variant av ett sådan test, som tidigare hette TAT Thematic Apperception Test, men som numera kallas EoI Excercise of Imagniation. Det är bara genom ett sådant test i kombination med en djupintervju som man säkert kan avgöra en människas underliggande ”motives” .
Min slutsats är att mycket talar för att du under 1990-talet låg i framkanten, tankemässigt, i det som senare skulle visa sig vara en mer generell nyckel till superior performing leaders.
Med vänlig hälsning,
Anders Kinding
Senior Consultant
Positively Group
The Science of Building Superior Performance
Associated with Burnham Rosen Group, SMS Situation Management Systems, Wilson Learning & Persona Global
Det var intressant och lärorikt att läsa din bok. Det måste ha varit en svår och grannlaga uppgift att i efterhand välja ut och formulera dina tankar kring de intensiva åren i Studsvik. Genomgående har du ändå med tydlighet beskrivit det som fler vd:ar med dig säkert kan intyga, nämligen den att arbetet i styrelsen och styrelseordförandes kompetens och beteende är skiftande och långt ifrån alltid till gagn för företaget, dess kunder och anställda. Det gör vd-jobbet till ett mer politiskt uppdrag än vad kanske många inser.
Nåväl, jag har läst boken med de allra senaste rönen inom motivforskningen i åtanke, och det finns många tecken på att din ledarfilosofi i hög grad överensstämmer med de mönster som vi idag hittar i gruppen ”superior performers” bland ledare. Intressant är att det under 1990-talet skedde en tydlig förändring i de underliggande tankemönstren: från ”Imperial Power” till ”InterActive Power”. Under 1970-80 talen var nämligen Imperial Power dominanta ledare i klar majoritet i gruppen ”superior performers”. Typiskt för dessa ledare är att källan till influence (source of power) är ”self”, medan målet för influence (target for power) är ”others”. Dominansen i superior-gruppen skiftade under 1990-talet, och har blivit än mer dominerande under 2000-talet, till ”InterActive Power”. Typiskt för dessa ledare är att källan till influence är ”Self and others” och målet likaså. Deras tankar rör sig relativt mycket oftare kring: Mutuality, Paradox, Complexity, Work Foucs (purpose, pride and planning), samt Return of Authority.
Professor David Burnham, Burnham Rosen Group (Boston), har kunnat visa stark korrelation mellan dessa underliggande/omedvetna tankemönster och det resultat som ledaren åstadkommer.
Du återkommer ju ofta i din beskrivning av hur du tillsammans med dina medarbetare formulerade det verkliga syftet med arbetet på Studsvik. Ett exempel av många är sidan 134 som handlar om såväl Mutuality som Work Focus. På sidan 94 tillstår du att ”du inte vet…” vilket är ett evidence för tankar kring Paradox. Return of Authority handlar om att ge medarbetare mandat att fatta egna beslut – och att ta ansvar för dessa, vilket du också beskriver på flera ställen i boken.
Mycket talar för att du, i dina undermedvetna tankemönster, har mycket av det som har visat sig vara kännetecknet för framgångsrika ledare idag. Kanske är dina svårigheter med vissa av dina styrelseordförande uttryck för att DERAS tankemönster fortfarande var kvar i de gamla mönster som fungerade bra fram till slutet av 1980-talet. Det är gissningar från min sida, för det enda säkra sättet att kartlägga de undermedvetna tankarna är att göra ett test. David Burnhams forskning bygger just på en modern variant av ett sådan test, som tidigare hette TAT Thematic Apperception Test, men som numera kallas EoI Excercise of Imagniation. Det är bara genom ett sådant test i kombination med en djupintervju som man säkert kan avgöra en människas underliggande ”motives” .
Min slutsats är att mycket talar för att du under 1990-talet låg i framkanten, tankemässigt, i det som senare skulle visa sig vara en mer generell nyckel till superior performing leaders.
Med vänlig hälsning,
Anders Kinding
Senior Consultant
Positively Group
The Science of Building Superior Performance
Associated with Burnham Rosen Group, SMS Situation Management Systems, Wilson Learning & Persona Global

Kommentera

Chefens dåliga jobb förstör arbetsglädjen

Publicerat: maj 13, 2012 | Sparat under: Aktuella frågor,Ledarskap

I en artikel i DI 2012-05-12 skriver Katarina Butovitsch med referens till konsultföretaget Ennovas årliga undersökning att:

Fyra av tio svenska anställda tycker att chefen gör ett dåligt jobb och förstör medarbetares arbetsglädje.

Ennova konstarerar att det är anmärkningsvärt att så många som 40 procent, motsvarande cirka 1 700 000 personer, är så kritiska mot den närmaste chefen att det präglar deras vardag och viljan att stanna på företaget.
Medarbetarnas kritik riktar sig främst mot chefernas förmåga att ge beröm, att följa upp en dålig prestation samt att involvera och stötta anställda.
Ledarskapet blir dock bättre ju högre upp man kommer i organisatioen. Ändå tycker var tredje chef att den egna chefen inte har tillräckliga ledaregenskaper.
Könet inte avgörande.
Det finns inga större skillnader i kön eller ålder mellan vilka chefer som är framgångsrika, enligt undersökningen.
Det finns dock skillnader mellan branscher. En stor del av de anställda inom sektorerna handel och service samt industri tycker att det är låg kvalitet på ledarskapet.
Trots kritiken mot cheferna ligger Sverige på en åttondeplats i världen när det gäller arbetsglädje. Före ligger bland annat Danmark, Norge, Nederländerna och Finland, enligt Ennovas undersökning.
Katarina Butovitsch, katarina.butovitsch@di.se 08-573 650 63

Det skulle vara intressant att veta varför man gjort undersökningen dvs dess syfte och hur den lagts upp. Beroende på vad man vill visa kan undersökningar konstrueras så att de visar det man vill ha visat. Jag påstår inte att det skulle vara fallet med Ennovas undersökning men lite mer om bakgrunden skulle gagna trovärdigheten. Det är onekligen drastiska siffror som redovisas och redan om siffran sänks från 40% till hälften 20% är det allarmerande. Speciellt med tanken på det fokus som idag finns i samhället på innovationer och behov av att utveckla vårt näringsliv mer kreativt till gagn för tillväxten.  Som bekant är arbetglädje och trivsel på jobbet avgörande förutsättningar för att de anställda skall kunna bli och vara kreativia och skapa innovationer. Vad borde man och vad kan man göra?

Kommentera

Dags för chefen att släppa kontrollen

Publicerat: december 19, 2011 | Sparat under: Aktuella frågor,Ledarskap

I DI Dimension den 15 dec 2011 säger Jacob Wallenberg Investor i en intressant artikel med rubriken Dags för chefen att släppa kontrollen att:

Det är tveklöst så att den värld vi lever i måste en vd i dag ha förmågan att kommunicera.

I samma artikel framhåller Johan Molin koncernchef för Assa Abloy:

Vi människor vill känna oss delaktiga. De flesta vill veta hur de bidrar till helheten. Folk vill vara stolta över sitt företag. Det gäller att komma på hur du kan få människor att använda sin kreativitet på jobbet och inte bara på fritiden. Om du inte känner delaktighet skruvar du ned din hjärnaktivitet. Då blir arbetet en transportsträck tills du kan gå hem igen.

På samma tema kan man i artikeln Rustar för kris i DI Dimension den 13 oktober 2011 läsa att på frågan om vi har blivit för fega svarar Marcus Wallenberg SEB:

Ibland kan man faktiskt fråga sig det. Vi har blivit för fega för att tänka nytt i Sverige.

Jag tror att vi med citaten ovan berör en av de viktigaste orsakerna till problematiken med arbetstillfällen och tillväxten i Sverige. I ledaren i SvD den 1 juli 2011 hävdas det att:

Sedan 50-talet har inte ett enda nytt jobb netto skapats i den privata sektorn i Sverige. Inte ett enda.

Industrins tillväxt har skett utomlands och den ökade sysselsättningen har skett i den offentliga sektorn. En utveckling som vi alla inser inte kan fortgå. För att få igång innovationer och nytänkande måste vi kunna skapa organisationer/kulturer där medarbetarnas kreativitet kan komma till sin rätt. Därför måste man släppa på hämmande kontroll. Eller egentligen våga släppa på kreativitetshindrande kontroll.

Det gäller således att våga och för att våga måste det finnas ömsesidigt förtroende mellan chef och medarbetare. Och det är chefens uppgift att förtroende uppstår. Då pratar vi inte längre om chefskap där de senaste ledarmodellerna praktiseras utan om ledarskap, mänskligt ledarskap. Och vad jag har sett och upplevt utövas det av en ledare som förstår sitt uppdrag har ett genuint prestigelöst självförtroende och känner sig trygg i sin ledarroll.

Länk till boken Det du vill men inte vågar.

Kommentera

Innovativa och produktiva organisationer

Publicerat: december 9, 2011 | Sparat under: Aktuella frågor,Ledarskap

Att skapa tillväxt via innovationer är ett aktuellt ämne. Så gott som dagligen kommer det artiklar, utredningar och analyser vad måste göras för att innovationer skall skapas och som leder till företag och tillväxt. Men alltför lite uppmärksamhet ägnas åt de själva skapandet och utvecklandet av innovationer d.v.s. de kulturella och humana förutsättningar för innovationer och kreativa organisationer. Prof Charler Ehin har på ett intressant och mycket tankeväckande sätt beskrivit förutsättningarna för hur kreativa kulturer skapas där innovationer uppstår och utvecklas:

För att innovativitet och produktivitet skall frodas i en organisation måste det finnas en flexibel och social stödjande kultur. Medarbetare skall uppleva att de behandlas lika (ej att förväxlas med jämlikhet) och känna att man är en del i en välbalanserad social struktur där kulturen stödjer deras personliga och humana utveckling. Då vi utvecklar effektiva organisationer skall vi därför vara försiktigare med att tillämpa strukturer som bygger på traditionell stelbent direkt orsak och verkan tänkande och vara öppna för mer organiska och dynamiska principer som resulterar i självorganisation

Länk till artikeln.

Kommentera