I en artikel i SvD Näringsliv den 7 december 2012 framhåller professor Sofia Börjesson att det är förödande för industrin att svenska politiker och näringslivstoppar tänker helt fel om innovationer. Fokus läggs nästan alltid på små företag – men om inte innovationsförmågan hos våra industrijättar lyfts snarast kan det få förödande konsekvenser för Sveriges framtid.
Se även tidigare inlägg.
In the article ”Catalytic Leadership and Sociocultural Homeostasis”, The Journal for Quality and Participation, July, 2012 we discuss what can be achieved when leadership is in harmony with our brains functions. In a case study we describe how Catalytic Leadership was the vehicle to introduce organic, self-organizing principles, which helped save a company and pave the way for international success.
Charles (Kalev) Ehin and Töive Kivikas
I en artikel i DI 2012-05-12 skriver Katarina Butovitsch med referens till konsultföretaget Ennovas årliga undersökning att:
Fyra av tio svenska anställda tycker att chefen gör ett dåligt jobb och förstör medarbetares arbetsglädje.
Ennova konstarerar att det är anmärkningsvärt att så många som 40 procent, motsvarande cirka 1 700 000 personer, är så kritiska mot den närmaste chefen att det präglar deras vardag och viljan att stanna på företaget.
Medarbetarnas kritik riktar sig främst mot chefernas förmåga att ge beröm, att följa upp en dålig prestation samt att involvera och stötta anställda.
Ledarskapet blir dock bättre ju högre upp man kommer i organisatioen. Ändå tycker var tredje chef att den egna chefen inte har tillräckliga ledaregenskaper.
Könet inte avgörande.
Det finns inga större skillnader i kön eller ålder mellan vilka chefer som är framgångsrika, enligt undersökningen.
Det finns dock skillnader mellan branscher. En stor del av de anställda inom sektorerna handel och service samt industri tycker att det är låg kvalitet på ledarskapet.
Trots kritiken mot cheferna ligger Sverige på en åttondeplats i världen när det gäller arbetsglädje. Före ligger bland annat Danmark, Norge, Nederländerna och Finland, enligt Ennovas undersökning.
Katarina Butovitsch, katarina.butovitsch@di.se 08-573 650 63
Det skulle vara intressant att veta varför man gjort undersökningen dvs dess syfte och hur den lagts upp. Beroende på vad man vill visa kan undersökningar konstrueras så att de visar det man vill ha visat. Jag påstår inte att det skulle vara fallet med Ennovas undersökning men lite mer om bakgrunden skulle gagna trovärdigheten. Det är onekligen drastiska siffror som redovisas och redan om siffran sänks från 40% till hälften 20% är det allarmerande. Speciellt med tanken på det fokus som idag finns i samhället på innovationer och behov av att utveckla vårt näringsliv mer kreativt till gagn för tillväxten. Som bekant är arbetglädje och trivsel på jobbet avgörande förutsättningar för att de anställda skall kunna bli och vara kreativia och skapa innovationer. Vad borde man och vad kan man göra?
I en artikel av Helena Thorén i Ingenjörsamfundets tidning kommenterar Töive Kivikas vad företagen skulle kunna göra under lågkonjunkturen för att stärka sin konkurrenskraft .
Lågkonjunkturer då orderböckerna inte är fulla är bra tillfällen att utveckla produktportföljen. Då kan företag satsa på innovationsverksamheten och få ett försprång gentemot konkurrenterna när vindarna vänder. Varför gör så få det?
Länk till artikeln: http://www.ingenjorsamfundet.se/medlem/Medlemsdialog/I-Love-Tech1/Satsa-pa-innovationer-i-lagkonjunkturer/