Artikeln publicerad i Sydsvenska Dagbladet http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article256202/quotFusionskraft-ar-hallbarquot.html
och i Miljöaktuellt: http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.115392 den 3 augusti 2007.

Nya och miljövänliga energikällor måste utvecklas. Inom tjugo till trettio år är fusionskraft tekniskt genomförbart. Det skriver Tõive Kivikas, tidigare professor vid universitetet i Tartu och docent i kärnfysik vid Lunds universitet.

Det går inte en dag utan att massmedier rapporterar om nya katastrofer orsakade av vädret. Översvämningar eller torka slår nya rekord.
Klimatet tycks ha förändrats dramatiskt och orsaken bedöms vara de ökade utsläppen av växthusgaser som vår moderna livsstil orsakar. De ökande koldioxidutsläppen har lett till att klimatfrågan uppfattas som en ödesfråga för mänskligheten.
På grund av befolkningstillväxten och högre konsumtion per capita är det högst sannolikt att den globala efterfrågan på energi kommer att öka, inte minst i utvecklingsländerna.
Att radikalt ändra vårt västerländska konsumtionsmönster och spara oss ur problemen är inget realistiskt alternativ – nya och miljövänliga energikällor måste istället utvecklas.
För närvarande diskuteras alternativa energikällor som sol och vind, men som det ser ut idag kan de endast ytterst marginellt bidra till det ökande energibehovet.
Därför krävs det något helt nytt, trots att det är en svår uppgift. Nämligen att utveckla nya energikällor som är miljövänliga och har tillräcklig kapacitet för att kunna ersätta befintlig energiproduktion – baserad på exempelvis kol, olja eller till och med kärnkraft. 

När jag följer debatten i massmedierna får jag intrycket att situationen verkar hopplös. Lite vilset och famlande hoppar både politiker och andra förståsigpåare från tuva till tuva, utan att lägga fram några konstruktiva förslag.
Vissa initiativ förefaller rent desperata, som när statliga Vattenfall bjuder in ungdomar att komma med förslag på åtgärder. Frågan är alltför viktig för att utnyttjas inom ramen för ett PR-jippo, även om det är bra att diskutera frågan med ungdomar.
Situationen är emellertid inte alls så hopplös som man skulle kunna tro. Stora satsningar på forskning och teknikutveckling inom fusion har gjorts och görs alltjämt.
Fusionsenergi bygger på samma reaktion som sker i solen, där väteatomer vid extremt höga temperaturer – cirka 15 miljoner grader – kolliderar och slås ihop och därmed bildar helium, varvid energi frigörs.
Ett viktigt framsteg gjordes för tio år sedan då forskarna vid det europeiska fusionslaboratoriet JET i England lyckades återskapa solens energiprocess och kunde producera 16 megawatt fusionskraft under en kort tid.
Man börjar nu lämna den rena grundforskningen och förbereda sig för de tekniska tillämpningarna. Detta kommer att göras i ITER – ett globalt forsknings- och utvecklingsprojekt mellan EU, USA, Japan, Indien, Ryssland, Kina och Sydkorea.
ITER-projektet beräknas kosta cirka 4 miljarder amerikanska dollar under tjugo år. I Cadarach i södra Frankrike kommer inom en snar framtid den första fullständiga anläggningen att byggas. Den kommer att dimensioneras för att producera 500 megawatt termisk kraft och demonstrera kontinuerlig kraftproduktion med permanent drift som slutmål.
I en nyligen genomförd expertstudie uppskattas att fusionskraft är tekniskt genomförbart inom 25–30 år. Miljöfördelarna med fusion är:
De grundläggande bränsleresurserna (deuterium och litium) finns i överflöd och förekommer nästan överallt på jorden.
Restprodukten från fusionsförbränningen är helium. Helium är inte radioaktivt.Mellanbränslet (tritium) framställs av litium i reaktorn. För den dagliga driften av ett fusionskraftverk behöver inget radioaktivt material transporteras.
Processen kan inte skena och således kan inga härdsmältor ske.
Med rätt materialval bedöms avfall från själva anläggningen inte bli någon långsiktig belastning för kommande generationer.
Inga utsläpp av växthusgaser.
Fusionskraften ger en hållbar kraftkälla i stor skala, som är oberoende av klimatförhållanden och som är tillgänglig dygnet runt för en säker och grundläggande energitillförsel.
Det som förvånar är att frågan om energiproduktion baserad på fusion lyser med sin frånvaro i den allmänna debatten. Varför och i vems intresse?
Detta inlägg om fusionsenergin får inte uppfattas som att jag tycker att vi skall slå oss till ro och vänta på fusionsenergin. Alla alternativ måste behandlas och utvärderas, såväl produktion som konsumtion av energi. Nu och i framtiden.
Det är av yttersta vikt att energidebatten är allsidig och öppen samt att problemen och möjligheterna till lösningar diskuteras sakligt och objektivt. I annat fall finns risk för att lösningarna inte blir optimala, samt att de försenas. Detta kan inte ligga i vårt och kommande generationers intresse.

Kommentera